Jag hade inget sötsug igår, trots att det är "sötsugs-period" just nu för mig.

Måste inhandla lite prylar att ha i kylen, så man kan variera sig lite mer.

Är redan trött på kokt ägg.... Ska jag steka dem så måste jag göra majonnäs och det har jag inga ingredienser till. Så jag vet inte om jag kanske ska käka äggröra med bacon till frukost..

Hur duktig var jag inte igår?

Som inte bara SKREV att jag skulle ut och gå,

utan även GJORDE det???

*SMILE*

Käkade köttfärs, med grädde, två ägg och broccoli till lunch,

och kvällsmat. Hade dock inte ätit på 6 timmar när jag väl åt kvällsmat så huvudet höll på att gå i småbitar och jag fuskade i mig två mackor... Fy på mig!

Ska käka ett ägg nu på morgonen, vet inte vad jag ska äta till bara.

Ett ägg tror jag ju inte att jag klarar mig på till 11..

Igår efter vi hämtat plutt på dagis så tog vi på promenadskorna och gick ca 4 km.

Visst, jävligt fjantigt för er som går minst en mil om dagen....

Men mycket för oss, som knappt aldrig är ute på promenad längre!

Ska dock försöka få in rundan som en vana, måste bara peppa på mig själv och sambon som bara fan först!

Tänkte faktiskt använda nyinköpta (500:-, fatta BILLIGT!!!) gymet nu på fm,

och även koppla in dvdn så jag kan få umgås med min nya bästis också.

Mene.. Jag säger inte att jag SKA, för då kommer jag inte göra det!

Kanske bara får bli promenadskorna idag igen..?

Man måste ju börja nånstans!

Jo, alltså, det här med kejsarsnitt, väldans många som får gå igenom det nu!

Jag har blivit MOSTER!

Till en underbar liten Olivia, pappas näsa, jodå, det har hon!

Hon är så bedårande söt och jag längtar så tills jag får träffa henne!

Nästan 2 veckor för tidig va hon, men ojojoj, vilken gullig unge!

Jisses, hälften av Natha-Lees födelsevikt, förstår ni?
Vilken liten bebis! Eller okej, Natha-Lee var "3 månader stor" när hon föddes,

men so what? Den underbaraste bebis jag tryckt ur min hittills iaf!   

Kan inte låta bli att känna mig så stolt över mig själv och

för att inte snacka om min syster!

OCH min lillasyster!

Alla tre har vi nu fött barn, 4 underbara góa ungar!

Tre födda på BB och en i bilen! De ni!

En med kejsarsnitt, två vaginalt på BB och en vaginalt i bilen!

Rockar vi eller?

Jo för sjutton!

Nej, nu är jag sentimental.

Har läst om både förlossningar och förluster av både bebisar och husdjur,

så nu får det bli sängen, så man orkar upp imorgon.

Första riktiga dagen på dagis för pluttan!

Så ska man ju skriva in sig igen, på arbetsförmedlingen...

Shooohoo... Not.

Ett schema: 

Promenad med dottern mellan 7-8, efter en flaska välling åt henne förstås.

Köra henne till dagis, sen kämpa lite med hemmagymmet och ABdoern.

(Det skulle ju kunna bli en vana, eller??)

Tvätta/städa 10-13, så är lägenheten ren och fin tills hon kommer hem.

Kan väl funka?

Ska ta mig råd till att börja äta LCHF också, nångång..

Jä*la pengar! Känns som man blir bestulen varenda månad alltså!

ÄR DET INGEN SOM VET NÅN SOM BEHÖVER EXTRA ARBETSKRAFT????

Jag och Niclas har varit mycket, mycket gladare

och kärleksfullare mot varandra sedan vi började

inskola Natha-Lee. Det är så otroligt skönt att få

rå om varandra lite mer och inte behöva ha

nerverna på helspänn hela tiden, då dottern är med.

Det känns som jag kan börja bli nykär igen,

för det kan jag lova att jag inte varit på ett tag.

Jag vill se Niclas med nya ögon och

se allt positivt med honom!

Vi lever ju uppå varandra 24/7,

så det är ju inte konstigt att vi går varandra på

nerverna och är irriterade på varann.

TACK till dagis i Tingstäde, vi vet att våran dotter

har det superbra och får all den uppmärksamhet

och stimulans som hon behöver!

Tro nu inte att jag vantrivs och har ett helvete såfort våran dotter är hemma, absolut inte! Jag älskar henne mer än ord kan förklara (ni föräldrar vet vad jag talar om, det är svårt att ordge känslorna!!)! Hon är det bästa som hänt mig och hon är den underbaraste bebisen som finns!

Även om hon blir förbannad när man lägger ner henne för att byta blöja och hon har en vilja av stål! Hon vet precis vad hon vill! Vi gick på promenad tidigare ikväll, hon och jag, hon visste precis var hon ville gå.

   ut på gräset och vidare till lastbilen som stod och sög upp slask ur avloppsbrunnen.

   klappa stenlammen utanför pressbyrån

   vidare till konsums entre

   ta en paus vid "gångbana"-skylten och refugen

  ville in på kronans, men där sa mamma stopp!

   kollade en snabbis på blommorna i JÄTTEkrukorna, inge kul, så: Vidare! 

   kikade in i fönstrarna på banken

   tillbaka till pressbyrån och vila på en stol,

ja, ni fattar vinkeln va??

Sen hem iaf.

Hon går så gott som hela tiden nu, jättestolta föräldrar!!   

Nu ska jag kolla på "livet på BB", bästa satsningen

kanal5 gjort hittills får jag säga! Good!!

Ibland kan jag sakna gamla tider så himla mycket.

Nu tex. så saknar jag min uppväxt på takstens,

med grannen "vägg-i-vägg" (granngård-i-granngård..)

alla syskon hemmavid.

Ingen som flugit ut och alla nöjda, glada och skojande med varandra.

Jag saknar familjelivet med massa kärt folk omkring mig!

Jag har ju min Niclas & våran Natha-Lee,

men det är ju inte ens hälften av vad jag är van vid..

Mamma, pappa, 2 storasyskon, en lillasyster, en moster,

alla DJUR! Jag vill ha en katt! En sällskaplig och kelsjuk katt!

Min Jalle är ju ingen gosarkatt direkt. Han är snygg,

men ingen kelgris! Man kan inte få allt här i världen.

Så saknar jag alla mina "vänner" från rebell-tiden...

Nej, jag har inte alltid varit helylle och svärmorsdröm!

Det fanns mörka sidor hos mig också.

Jag saknar samhörigheten som jag hade med er,

Lillen, Hampus, Danne, Linda, ja ni vet vem ni är.

Synd att bara Linda är den enda som finns kvar idag.

Livet är lite av en mardröm ibland.

Allt är rosa och fluff-fluff ena dagen, nästa ett helvete.

Alltså, min rebell-tid.

Allt sket sig och tillslut fanns bara Linda & Linnea kvar. 

Jag är så otroligt glad att jag har er tjejer!

Även om det inte är varje dag vi pratas vid,

så vet vi exakt vart vi har varandra

och det älskar jag med er!   

Jag älskar att min dotter har börjat på världens bästa dagis!

Jag skiter i om vi får leva snålt (okej, snålare),

jag vill hellre att hon får en bra och positiv dagistid med

underbar personal som har tid för henne och som ser efter

hennes och de andra barnens behov,

än att vi ska leva i "lyx" med allt det nyaste!

Vi klarar oss galant med en lägenhet som har mest lekytor,

än att leva i en som är överfull med krafs så man inte kan komma fram!

Och våran "tjock-tv" funkar ännu! De ni!   

Nu ska vi väl bara försöka skrapa fram ett jobb nånstans också,

så är ju livet kirrat sen!

Jag ÄLSKAR min lilla familj, men längtar även efter dagen

då Natha-Lee's lillasyster eller lillebror joinar oss!

Nu har jag fan nått maxgränsen!

Så fort pluttan är inskolad och klar för att börja dagis och vara där själv,

då är det jag som börjar promenera om morgnarna (förmiddagarna eftersom hon börjar 9..) sen jobbar med min ABdoer!

Vågen pekar uppåt, uppåt, uppåt varje gång!

Nu är det inte kul längre!

Finito!

Fick idag höra en sak om mig själv.

Mitt förra jobb.

Jag fick sparken.

Nej, det är inget jag är stolt över!

Det värsta är, att jag idag fick höra sanningen till varför jag fick sparken.

Min chef ljög mig alltså rätt upp i ansiktet när han angav skälet till varför jag inte fick fortsätta jobba där! Jag tänker inte skriva vare sig hans skäl eller det verkliga skälet!

Det behöver ni inte veta, men det jag blir så jävla irriterad på, det är att jag nu, efter 3 år(!!!!) får veta det verkliga skälet, av min bästa kompis.

Det känns inte speciellt bra!

Och att hon fått veta det av min fd. arbetskamrats son!

Hennes SON!

Fattar ni???

Chefen har pratat med resten av personalen och sagt varför jag ska få sparken.

Då går personaljä*larna och pratar om Mig, med SINA BARN!

Vad faaan har deras barn med MITT arbetsliv att göra??
VA???

Åh fy fan, jag är så arg att jag kokar!

Vad fan är han för chef egentligen??

En jä*la idiotchef!
USCH! 

Tur att jag knappt aldrig är på mitt förra jobb!

Träffar jag någonsin min fd. chef igen,

då ska han inte tro att jag hälsar!
NEVER EVER!!!!

Har haft 2,5 underbara timmar med två gamla (skriver man så om yngre??) kompisar, ingen dotter att behöva hålla koll på, det fixade pappan så snällt!

Kunde prata ostört och göra precis det vi ville!

Lovely!

Får bli av fler ggr tycker jag!

Sen en liten fundering..

Varför måste vissa alltid dricka när dem sällskapar med varandra?

Om man nu kallar det så..? Sällskapar... Jaja, dom umgås och då dricker dom alltid. Iaf SÅ GOTT SOM alltid! Så fort inte flickvännerna är med alltså, för dom kan ju få för sig att bli sura om dom kommer på att pojkvännerna dricker...

Nej, suck på det!

"Min e svart!"

"Å min e roooosa!"